.

jag fattar snabbt mitt vassa tillhygge i min hand och filar tummen emot bladet för att känna hur vasst slipad den är. pulsen börjar å slå hårdare och hårdare, min blick blir stel och jag drar upp huvudet för att kolla in i hennes djupa ögon.
Jag drar upp mitt tillhygge ur fickan -viftar det snabbt emot henne-och skriker ut "fixa min pokemon innan jag skär upp den här kaffé automaten" Där fick jag allt henne å börja tänka om, Tydligen inte hon står fortfarande där och stirrar på mig. Till min stora förvåning så kollar hon på min hand . Varför gör hon det?
WTF... jag håller min pinne emot automaten... jag måste ha tagit fel vapen eller något sånt...
-Hur är det hät möjligt jag är så awesome?!.

Hon vänder sig om och tar min väska och går runt hörnet och under tiden hon gör det såär jag för upptagen med att undra hur tusan jag kunde ta fel..
Då skriker hon från andra rummet

-Du kan ta en kaffe medans du står vid maskinen och ger den din kärleksvärme.

jag knyter min näve i ilska och börjar skrika alla dem mest "underbara" orden jag kan pokemoniska.

VAd händer här näst det får ni bestäma.


Jag faller ihop i gråt.

En städare vid namn haddi plockar bort mig med sin skyffel

jag tar min kaffe.