.

 Min vandring känns lång, stor , bred och djup. Det enda jag kan se framför mig är den långa djupa vägen som  aldrig vill ta slut.

 Man hör hur fåglarna kvittrar  och nedanför min gångväg finns en bäck som flyter fram, som att ingen kan stoppa den. Den bäcken låter som mig, stor och mäktig och hur awesome som helst på att fånga pokemon, förutom jag dränker dem inte om dem skulle ramla i.  jag Skulle ta min stora pinne och slå dem i ansiktet istället *lol*.

Till min  stora förvåning så hade jag glömt bort min pidgey . Jag började genast gräva ivrigt efter min pokeboll (slitna foboll )som jag hade i min vänstra ficka, " Yes, där är den ". Jag kikade försiktigt ner för att kolla om han var kvar och för att se om han levde eller inte, jag hade ju inte hört något från honom på några minuter nu.
Jag såg genast något svart som rörde på sig, " Bra han lever ". Nu när jag visste att han levde så pustade jag ut och tog tag i min grymma pinne som jag hade fångat besten med. Då flög han allt ut som en orkan och attakerade mig, snabb som  jag var så drog jag min pinne emot honom och knockade honom mot marken.
Fort så slänger jag in honom i min pokeboll , ovetande om han levde eller inte för det spelade ingen roll, för jag kan alltid leka med en död pokemon med!.

Det ser ut att jag börjar redan få lite motstånd, Det fixar man allt med en burk..